Publikationer

Publikationer

Nyckeltal

Hållbar användning av skogar



2016 2015
PEFC-certifierade mångbruksskogar


Mångbruksskogarnas areal totalt, ha 5 063 523 4 919 000 1)

varav skogsmark i mångbruksskogar*, ha 3 593 580 3 493 000 1)

varav impediment i mångbruksskogar, ha 752 417 722 000 1)

varav tvinmark i mångbruksskogar, ha 717 526 704 000 1)





Mångbruksskog i skogsbruksanvändning, ha 3 033 766 3 012 981 1)
Mångbruksskog i begränsad skogsbruksanvändning, ha 238 425 261 776 1)

varav objekt som begränsats pga. den biologiska mångfalden, ha 23 868 32 554 1)

varav objekt som begränsats pga. renhushållning, ha 7 799 8 001 1)

varav objekt som begränsats i syfte att trygga förutsättningarna för samekulturen i samernas hembygdsområde, ha 5 496 5 472 1)

varav objekt i särskilt betydande rekreationsbruk, ha 201 262 215 749 1)

andelen objekt i begränsad användning av skogsmarksarealen i mångbruksskogar, % 7 7 1)
Mångbruksskog utanför skogsbruket (inga avverkningar/plockhuggning), ha 321 389 302 345 1)

pga. den biologiska mångfalden, ha 187 201 178 872 1)

pga. renhushållningen, ha 31 441 32 243 2)

pga. tryggandet av förutsättningarna för samekulturen i samernas hembygdsområde, ha 96 914 88 218 1)

varav objekt i särskilt betydande rekreationsbruk, ha 5 833 3 012 1)

andelen objekt utanför skogsbruket av skogsmarksarealen i mångbruksskogar, % 9 8 1)





Fördelningen av skogstyper i mångbruksskogarna



Lundar och lundartade moar, % 1,6 1 1)

Friska moar, % 25,6 23,6 1)

Torra och karga moar, lavmoar, % 72,8 75,5 1)





Skogstillgångar


Virkesreserven i mångbruksskogarna, mn m3 308 307 1)
Tillväxten i mångbruksskogarna, mn m³/år 11 11 1)





Avverkning


Andel som är föremål för avverkning av den totala skogsarealen under det aktuella året, % 2,5 1,7 1)
Avverkad volym, mn m³ 6,06 5,86 1)

varav energived, m³ 242 500 272 900 1)
Andelen avverkat virke av årsväxten, % 55 53,3 1)
Andelen beståndsvårdande avverkning av uttaget, ha (%) 58,5 53 1)
Andelen förnyelseavverkning av uttaget, ha (%) 35 41 1)
Andelen specialavverkningar av alla avverkningar, ha (%) 6,4 6 1)
Andelen energived av det avverkade virket 4,05 4,66 1)





Skogsförnyelse


Naturligt förnyade av förnyelseobjekten, ha (%) 12 7 1)
Förnyade genom sådd eller plantering av förnyelseobjekten, ha, (%) 88 93 1)
Behandling av markytan Karga ståndorter behandlas inte, annanstans används så lätta beredningsmetoder som möjligt Karga ståndorter behandlas inte, annanstans används så lätta beredningsmetoder som möjligt 3)
Skyddszoner vid vattendrag Bredden på en skyddszon varierar mellan 10 och 20 meter beroende bl.a. på typen av vattendrag, markytans lutning och jordarten. Bredden på en skyddszon varierar mellan 10 och 20 meter beroende bl.a. på typen av vattendrag, markytans lutning och jordarten. 3)
Fröns och plantors ursprung Inhemska Inhemska 3)





Miljövårdens kvalitet på arbetsplatserna inom skogsbruket


Miljövårdens kvalitet på arbetsplatserna inom skogsbruket:



Naturobjektens särdrag bevarades på arbetsobjekten, % 98,6 95 4)

Antalet värdefulla naturvårdsträd på förnyelsearealer, st./ha 11,7 11 4)

Vattenvård vid avverkning, vitsord (på skalan 1–4) 3,7 3,88 4)

Vattenvård vid iståndsättningsdikning, vitsord (på skalan 1–4) 3,66 3,73 4)
Hyggesbränningar, st. 18 18 4)
(Uppkomna skogsbränder, ha) 33 0,5 4)
Förbättring av myrnaturens mångfald, ha totalt 418 1204 4)

Genom restaurering av livsmiljöer för vilt, ha 384 467 4)

Övrig restaurering, ha 34 737 4)





Dikning


Nydikning av myrar upphört, år 1994 1994 3)
Iståndsättningsdikning av redan utdikade myrar:



Myrtyper som klassificerats som hotade Blir utanför iståndsättningsdikning och andra åtgärder Blir utanför iståndsättningsdikning och andra åtgärder 3)

Myrtyper som är för karga för virkesproduktion Blir utanför iståndsättningsdikning Blir utanför iståndsättningsdikning 3)

Myrtyper med bra virkesproduktion Iståndsättningsdikning med 20–30 års mellanrum Iståndsättningsdikning med 20–30 års mellanrum 3)

Vattenvård För alla objekt där iståndsättningsdikning genomförs utarbetas en vattenvårdsplan. För alla objekt där iståndsättningsdikning genomförs utarbetas en vattenvårdsplan. 3)





Gödsling


Vitaliseringsgödsling i syfte att förbättra näringshalten i jordmånen På torvmark i allmänhet konstgödsling och aska från trä. På torvmark i allmänhet konstgödsling och aska från trä. 3)
Tillväxtgödsling i syfte att öka beståndets tillväxt På objekt där gödsling ger klar ekonomisk fördel, gödslet väljs efter objektet På objekt där gödsling ger klar ekonomisk fördel, gödslet väljs efter objektet 3)
Skydd av vattendrag En skyddszon lämnas kvar En skyddszon lämnas kvar 3)





Vägnät och transporter


Skogsvägar på statens marker, km 38 000 37 000 1)
Andelen iståndsatta (grundligt renoverade) vägar, km 625 600 1)
Omfattningen av nya byggda vägar, km 190 180 1)
Mängder transporterat virke:



Biltransport, % (mn m³) 73,7 (4,53) 77,7 (4,6) 5)

Tågtransport, % (mn m³) 25,0 (1,54) 21,3 (1,3) 5)

Flottning och fartygstransport, % (mn m³) 1,3 (0,08) 1,0 (0,06) 5)

Totalt, mn m³ 6 150 000 5 924 000 5)





Antalet personer som använder skogsvägar i samband med rekreation, % 85 85 6)





Skogsbruket i samernas hembygdsområde Principerna kring skogsbruket och renskötseln fastställs i förhandlingar mellan Forststyrelsen, Sametinget och Skoltrådet. Principerna kring skogsbruket och renskötseln fastställs i förhandlingar mellan Forststyrelsen, Sametinget och Skoltrådet. 3)
Av samernas hembygdsområde:



I skogsbruksanvändning, % 8 8 1)

I begränsad skogsbruksanvändning, % 8 8 1)

Utanför skogsbruksanvändningen, % 84 84 1)
Avverkningar i Övre Lappland, andel av hela områdets areal, % 1,12 0,14 1)










* Skogsbruksmarkerna har uppdelats enligt nordisk skogsbruksklassificering utifrån virkesproduktionsförmågan: i skogsmarker är beståndets årliga tillväxt i medeltal minst 1 m³/ha; på impediment 0,1–1 m³/ha och på tvinmark mindre än 0,1 m³/ha.










Källa


1) GIS-systemet Silvia


2) GIS-systemet Uljas


3) Miljöguide för skogsbruket


4) Miljöuppföljning av skogsbruket


5) Skogsbrukets rapporteringssystem


6) Utredning om användningen av skogsvägar (2014 Kajanaland, 2015 Södra Finland)