Publikationer

Publikationer

Forststyrelsen 2016

Verksamhetsmiljön

Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som förvaltar över 12 miljoner hektar statsägda mark- och vattenområden, dvs. ungefär en tredjedel av Finlands areal.

Forststyrelsen har verksamhet i flera branscher: när det gäller affärsfunktionerna drivs verksamhet inom skogsbruket och fastighetsbranschen, och när det gäller enheten Naturtjänster, som har hand om de offentliga förvaltningsuppgifterna, drivs verksamhet inom den offentliga förvaltningen med ansvar för naturskyddet, jakt- och fiskeärenden samt rekreationsbruket.

Forststyrelsen skapar ett ekonomiskt och ett offentligt värde för staten. Det ekonomiska värdet består av intäktsföringen till staten och av avkastningen på lång sikt från den egendom som är föremål för affärsverksamheten. Det offentliga värdet uppkommer av de samhälleliga förpliktelserna som ålagts Forststyrelsen, de offentliga förvaltningsuppgifterna och de ekonomiska effekterna som Forststyrelsens verksamhet har för regionerna.

Ny lag och nya direktörer

År 2016 skedde många förändringar i Forststyrelsens omvärld. Den nya lagen om Forststyrelsen trädde i kraft i april. Till följd av lagen ombildades resultatenheten för skogsbruk till ett dotterbolag, Metsähallitus Skogsbruk Ab, som har ensamrätt att idka skogsbruk i statens mångbruksskogar. Bolaget äger ingen skog, utan staten har alltjämt äganderätten till skogarna. Skogsbruk Ab har hand om de allmänna samhälleliga förpliktelserna, såsom den att främja den biologiska mångfalden, rekreationsbruket, renhushållningen, samekulturen och sysselsättningen på samma sätt som Forststyrelsen gjort hittills.

I juni utnämnde statsrådet agronomie- och forstdoktor Pentti Hyttinen till verkställande direktör för Forststyrelsen efter Esa Härmälä och forstmästare, överdirektör Timo Tanninen till naturtjänstdirektör efter Rauno Väisänen. De tillträdde tjänsterna 1.9.2016.

Som ett led i ändringarna uppdaterades också Forststyrelsens strategi.

Målen för verksamheten reviderades

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet beredde förslaget till nya ägarpolitiska riktlinjer för Forststyrelsen. Resultatmålet för affärsverksamheten är fortsatt högt. Enligt riktlinjerna är avsikten att öka avkastningen på sysselsatt kapital till 4,6 procent fram till år 2020. Med den nuvarande balansstrukturen motsvarar det ett intäktsföringsmål på ca 120 miljoner euro – det förutsätter att lönsamheten i Forststyrelsens affärsverksamhet förbättras och att möjligheterna till hållbar avverkning utnyttjas. Riktlinjen stöder målen i regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering om att öka virkesanvändningen med 15 miljoner kubikmeter per år.

Att värna om den biologiska mångfalden och främja rekreationsbruket är en viktig del av riktlinjerna:

  • Inom affärsverksamheten upprätthålls nivån på de samhälleliga förpliktelserna minst på dagens nivå: ungefär 530 000 hektar av de mångbruksskogar där man idkar skogsbruk kommer att fortsättningsvis omfattas av olika begränsningar av användningen med tanke på tryggandet av mångfalden, rekreationsbruket och renhushållningen.

  • Inom naturtjänsterna eftersträvas högre produktivitet och bättre resultat.

  • Nivån på skyddet av naturtyperna förbättras i de områden som naturtjänsterna förfogar över.

  • Användningen av områdena för turism, rekreation samt jakt och fiske utvecklas beroende på efterfrågan så att effekterna för välfärden ökar och det skapas affärsmöjligheter för företagare.

Mångsidigt samarbete med intressentgrupper

Statens mark- och vattenområden är föremål för önskemål och målsättningar av många olika slag. Vid planeringen samordnas de så att gränsen för hållbar utveckling inte överskrids. Naturresursplaneringen är ett viktigt verktyg för detta. Naturresursplanen för statens marker och vatten i Kajanaland blev klar och planeringen i Södra Finland startade år 2016.

I Kajanaland medverkade ca 30 och i Södra Finland över 50 regionala och lokala intressentgrupper och samarbetspartner i planeringsprocessen. Genom samarbete tryggar vi bevarandet av samekulturen och verksamhetsbetingelserna för naturnäringarna i samernas hembygdsområde i Norra Finland.

I anslutning till användningen av statens marker och vatten har ca 17 000 arrendeavtal och avtal om användningsrätten ingåtts med olika parter. Intressentgrupperna representerar ett brett fält, och samarbetsformerna varierar från handel till handledning, informationsutbyte och samverkan. Forststyrelsens verksamhet tar också hänsyn till forskningens, undervisningens, försvarsmaktens och gränsbevakningens markanvändningsbehov.

sidosryhmät_sve


Forststyrelsen i Europa och i världen

Forststyrelsen samarbetar med forststyrelser och internationella naturskyddsorganisationer i Europa. Forststyrelsen verkar både i det internationella PEFC-skogscertifieringsprojektet och i Eustafor, som är en paraplyorganisation för de europeiska statliga skogsorganisationer som idkar skogsbruk. Forststyrelsen är en av Eustafors grundare.

Forststyrelsen är som en del av Finlands miljöförvaltnings verksamhet med i bland annat Europas skyddsområdesförbund EUROPARC, Internationella naturvårdsunionen IUCN:s olika expertkommissioner och bedriver närområdessamarbete med Sverige, Norge, Ryssland och de baltiska länderna.


Utsikter för verksamhetsmiljön 2016–2020

 Hållbar tillväxt främjas med hjälp av bioekonomi:

  • Fossila råvaror ersätts med förnybart inhemskt virke, vars förbrukning ökas med 15 miljoner kubikmeter per år.
  • Nya affärsformer utvecklas för cirkulär ekonomi och habitat banking i syfte att främja utnyttjandet av sötvatten och sötvattensbruk.
 

Självförsörjning i fråga om ekonomi får större betydelse: alternativa energiproduktionssätt utvecklas med stöd av förnybar vind-, geo- och solenergi.

 

Urbaniseringen, i synnerhet tillväxten i huvudstadsregionen, kommer att fortsätta och de som bor i städerna upplever att den närliggande naturen är viktig för rekreationsbehovet. Detta medför ett ökat tryck i områdena för närrekreation.

 

Tillståndet i Östersjön och andra vattendrag är viktiga, och betydelsen av att skydda och rena dem blir allt större.

 

De effekter naturen ger för hälsan och välbefinnandet blir allt viktigare.

 

Den globala naturturismen ökar.

 

Klimatförändringen fortskrider och effekterna av den börjar synas småningom:

  • tillväxten i skogarna accelererar
  • insekt- och stormskadorna på träden ökar
  • skicket på skogsvägarna försämras och försvårar därmed logistiken för avverkningarna och transporterna
 

Allteftersom befolkningen koncentreras till städerna kan de bli svårare att hitta arbetskraft och upprätthålla infrastrukturen i avlägsna trakter.

 
Utvecklingen inom digitaliseringen öppnar möjligheter för nya metoder för deltagande och växelverkan.
 

Statens förväntningar på Forststyrelsens verksamhet:

  • Statens mark- och vattenegendom förvaltas väl och värdet på den ökas.
  • Egendomen ger staten inkomster.
  • Förutsättningar skapas för nya verksamheter och aktiviteter på statens marker.
  • Kulturarvet och den biologiska mångfalden värnas.
  • Statens intresse bevakas när det gäller de statsägda markerna.
  • Tjänster och välbefinnande produceras för medborgarna.
  • Behoven hos de organisationer som använder statens marker tas i beaktande (försvarsmakten, forskning, undervisning).
  • Klimatnyttan av de statsägda områdena, såsom kolbildningen i skogarna, främjas i verksamheten.
 

Läs mer:
› Om naturresursplaneringen

Foto: Jari Salonen