Publikationer

Publikationer

Ansvar

Kunder och kundgrupper

Forststyrelsen har ett brett fält av kunder och intressentgrupper. Samarbetsformerna varierar från handel till handledning, informationsutbyte och växelverkan. Verksamheten tar också hänsyn till forskningens, undervisningens, försvarsmaktens och gränsbevakningens markanvändningsbehov.

Inom skogsbruket är de största kunderna finländska skogsindustriföretag som producerar cellulosa, papper och sågvaror. Forststyrelsen levererar virke till sammanlagt över 100 olika ställen.

Fiskare, jägare och friluftsmänniskor hör till Forststyrelsens största privatkundsgrupp. År 2016 såldes över 138 000 fiske- och jakttillstånd och 5,7 miljoner besök gjordes i nationalparker och andra skydds- och friluftsområden. Många turismföretag har verksamhet på statens marker och vatten och använder sig därför av Forststyrelsens konstruktioner eller områden. Forststyrelsen samarbetar långsiktigt med hundratals företag på olika håll i landet.

Naturresursplanering i samarbete med intressentgrupper

Statens mark- och vattenområden är föremål för önskemål och målsättningar av många olika slag. Vid planeringen samordnas de så att gränsen för hållbar utveckling inte överskrids. Naturresursplaneringen, som startade i Södra Finland år 2016, styr användningen av markerna och vattnen och är ett viktigt verktyg i denna strävan.

Ett mål med naturresursplanen som färdigställdes för Kajanaland år 2015 var att öka växelverkan mellan intressentgrupperna. I november 2016 tillsatte Forststyrelsen en samarbetsgrupp i Suomussalmi att behandla aktuella ärenden. Lokala representanter för såväl näringslivet och förvaltningen som fritids- och hobbyverksamheter medverkade. På det första mötet i november diskuterades bland annat Hossa nationalpark och behandlingen av skogarna i området. En motsvarande samarbetsgrupp kommer att grundas i Kuhmo.

Vi vill värna om betingelserna för utövandet av samekulturen

De frivilliga Akwé: Kon-anvisningarna syftar till att trygga samernas deltagande i projekt och planer, t.ex. när man utarbetar och fattar beslut om skötsel- och användningsplaner för skyddsområden. Anvisningarna hjälper Fortstyrelsen att fullgöra de lagstadgade samhälleliga förpliktelserna att trygga bevarandet av samekulturen.

Akwé: Kon-anvisningarna godkändes år 2004 och de grundar sig på artikel 8 (j) i FN:s konvention om biologisk mångfald, som handlar om respekt för ursprungliga samhällens kunskaper och sedvänjor. I Finland är anvisningarna avsedda för bedömningen av de kulturella, miljömässiga och sociala konsekvenserna av projekt och planer i samernas hembygdsområde, ifall ett projekt kan ha konsekvenser för samernas kultur, näringar och kulturarv.

På Forststyrelsen började Akwé: Kon-anvisningarna tillämpas för första gången i skötsel- och användningsplanen för Hammastunturi ödemarksområde, och därefter tillämpades de i skötsel- och användningsplanerna för Kevo naturreservat och Malla naturreservat. År 2017 kommer skötsel- och användningsplanen för Vätsäri ödemark att färdigställas och även här tillämpas anvisningarna. Akwé: Kon-processen togs i bruk även vid planeringen av skogsbruket i Muddusjärvi renbeteslag år 2016. Forststyrelsen och Sametinget har år 2017 startat ett arbete med att revidera anvisningarna.

Samarbete kring naturvård och naturskydd

Forststyrelsen samordnar eller medverkar i flera naturskydds- och naturvårdsprojekt. I början av år 2016 inleddes projektet FRESHABIT LIFE IP, vars mål är att skydda insjönaturen i Finland. Tillsammans med 30 projektparter förbättrar Forststyrelsen insjöarnas status och den biologiska mångfalden med hjälp av konkreta iståndsättningsåtgärder. Detta projekt gagnar inte bara insjönaturen utan också lokala företagare, friluftsmänniskor och kommande generationer som får njuta av renare insjövatten.

Också enskilda människor är intresserade av att göra något konkret för naturen. Forststyrelsens frivilligverksamhet erbjuder många möjligheter till det. År 2016 arbetade sammanlagt 3 788 frivilliga med skötseln av skyddsområdena och främjandet av hotade arter och hållbara vilt- och fiskbestånd. Antalet frivilliga ökade jämfört med året innan. Merparten av frivilligverksamheten genomfördes i samarbete med föreningar och organisationer.

När det gäller skötseln av skyddsområden sysselsatte Forststyrelsen också fångar vid öppna anstalter, i samarbete med Brottspåföljdsmyndigheten. År 2016 gjorde fångar sammanlagt 60 årsverken i olika slags underhålls- och reparationsarbeten i skyddsområdena.

sidosryhmät

Läs mer:
› Företag och naturturismen på statens områden 
› Entreprenörsverksamhet och upphandling
› Freshabit LIFE IP

Fall:
› Långsiktigt arbete för samiskan och den samiska kulturen
› Naturresursplanering är en lagsport
› Mot en brottsfri framtid
› Frivilligarbete räddade saimenvikarens bobygg


Personal

Forststyrelsen främjar systematiskt många frågor i anslutning till arbetstagarnas välbefinnande och säkerhet. Rättvist bemötande, kontinuerligt lärande och utveckling av arbetskollegiet hör till vars och ens skyldigheter på samma sätt som var och en har rätt till ett bra ledarskap och öppen respons.

Forststyrelsen har ungefär 1400 yrkesutbildade anställda. Av dessa har 15 procent visstidsanställning. Männen utgör 63 procent och kvinnorna 37 procent. Personalens medelålder är 53 år. Största delen av personalen, ca 1250 personer, arbetar på olika verksamhetsplatser runt om i landet. På Forststyrelsens huvudkontor i Dickursby arbetar cirka 160 personer. De beträffande antalet anställda största verksamhetsställena efter Dickursby finns i Rovaniemi, Uleåborg, Ivalo, Jyväskylä och Kuopio.

Samarbetsförhandlingar om skogsarbetet i Skogsbruk Ab fördes i slutet av år 2016. Vid förhandlingarna eftersträvades sätt att förbättra produktiviteten och lönsamheten i skogsarbetarnas arbete, särskilt under vintersäsongen som har de svåraste arbetsförhållandena och högsta kostnaderna.

God stämning bland personalen

Forststyrelsen genomförde ett nytt slags personalenkät i samarbete med Promenade Research Oy, som är en del av HR4 Group Oy. Enkäten syftade till att utreda hur förändringsledningen hade lyckats, vilket samband personalens välbefinnande har med verksamhetens resultat samt hur vakna och arbetspigga de anställda känner sig. Svarsprocenten blev 66, vilket är något högre än föregående år.

Som positiva företeelser uppgavs det i svaren att kvinnor och män bemöts jämlikt, att Forststyrelsen ser till arbetssäkerheten och att de närmaste chefernas arbete uppskattas. Personalens engagemang och energi påverkar hela organisationens prestationsförmåga och nivån på denna mentala vakenhet undersöktes med hjälp av en känsloindikator. Den mentala vakenheten var 3,86 på skalan 1–5, dvs. god. Den positiva sinnesstämningen uppkommer av klara och tydliga ansvarsområden, upplevelsen av att vara uppskattad i arbetsgemenskapen, möjligheterna att påverka arbetet och att lära sig nytt. Som faktorer som hotar arbetshälsan nämnde personalen den ökande arbetstakten och känslan av att arbetstiden inte räcker till.

Nytt verktyg för utvecklingen av chefsarbetet

Forststyrelsens och Terveystalos avtal om företagshälsovården förlängdes till att omfatta perioden 2017–2019. Under fjolåret anslöts samtliga dotterbolag till avtalet, vilket säkerställer en enhetlig service för hela personalen.

För att förbättra chefsarbetet infördes en skräddarsydd enkät för utvärderingen av chefsarbetet. Enkäten har utvecklats i samarbete med Arc Oy och syftar till att utvärdera chefers och direktörers ledarstil. De första resultaten fås i början av år 2017.

Introduktion anordnades för nya anställda på Forststyrelsen. Cheferna inom naturtjänsterna fick skräddarsydd chefsträning i anställnings- och arbetarskyddsfrågor. Kurser i arbetarskydd och arbetssäkerhet hölls fortsättningsvis med tonvikt på förutseende körning och arbetssäkerhetskort. Frågor som gäller inomhusluften har aktualiserats och förutsatt ett brett samarbete med olika intressentgrupper. Forststyrelsens verksamhetsmodell för ett bra inomhusklimat uppdaterades.
 

personalfördelning


Läs mer:

› Forststyrelsens personal presenterar sig (på finska)

Foto: Kari Leo